Nu är de här! Besök från Hebron.

Den palestinska organisationen Youth Against Settlements (YAS) har nu tillsammans med solidaritetsorganisationer över hela världen dragit igång kampanjen Open Shuhada Street. Flera volontärer har gett sig ut på resor för att besöka aktivister i olika länder och där berätta om situationen i Palestina och om kampanjen. I Sverige landade i onsdags Anas Amro och Izzat Karake på Arlanda. De kommer att besöka Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Göteborg, Malmö och Lund och där möta aktivister, politiker och intresserade på möten och öppna föreläsningar.

anas-och-issat-med-skyltAnas och Izzat lämnar Palestina. Foto: Youth Against Settlements

Det är lång väg för palestinier som skall resa till Europa, då de inte är tillåtna att flyga från Ben Gurionflygplatsen i Israel, så som de flesta av oss gör när vi besöker Palestina. Utan de måste lämna Västbanken via Allenby-bron och åka via Jordanien. Men gränskontrollen där sköts även den av Israel, så det kan ta många timmar att ta sig igenom.

Från Jordanien flög Anas och Izzat från Queen Alia-flygplatsen med mellanlandning i Kiev.  Så de var trötta men glada när vi möttes på Arlanda och åkte till PGS kontor för att vila. Vi tog det lugnt hela dagen, gick och åt på Folkets Kebab och gjorde ett besök i moskén vid Björns trädgård. Sedan var det att ladda för ett ganska tufft program som väntar.

anas-och-izzat-pa-folkets
Folkets Kebab i Stockholm

I går morse åkte de till Sundsvall där kampanjen och deras föreläsarturné började på allvar. Först var det besök på Hebergska gymnasiet och senare på kvällen en öppen föreläsning på Unga Magasinet. Allt har gått jättebra! Deras presentation och berättelser är väldigt intressanta och gripande. Situationen i Al Khalil/Hebron är fruktansvärd på så många sätt, med soldater, bosättare, ockupation och apartheid. Samtidigt är det väldigt inspirerande att höra hur Youth Against Settlements genom ickevåldsaktioner av olika slag gör motstånd mot ockupation och apartheid.

Det känns verkligen fantastiskt roligt och viktigt att ha dem här.

På torsdag nästa vecka den 16/2 kommer de till ABF-huset i Stockholm klockan 18.00 – har du möjlighet, ta chansen att träffa dem! 

Se alla deras öppna möten på PGS hemsida.

Volvos bussar i illegala bosättningar

Häromdagen avslöjades att Volvos bepansrade bussar används som persontransporter i illegala bosättningar på Västbanken. Väldigt illa, men tyvärr inte förvånande. Det är inte första gången Volvo uppmärksammas för att deras maskiner används i strid med internationella lagar. PGS har genom åren tillsammans med aktivister och andra organisationer visat hur Volvos grävmaskiner varit med och rivit palestinska hem i strid med Genèvekonventionen. Vi har skrev då brev till Volvos VD och hänvisade till deras eget prat om samhällsansvar och påstående om att de skulle arbeta mot diskriminering. De svarade då att det var beklagligt, men att Volvo inte har sålt maskinerna i det syftet. Svaren från Volvos VD nu kring bussarna var lika undflyende från ansvar.

Och nu kan vi väl slå fast att Volvo VET att de bepansrade bussarna används i bosättningarna som är olagliga och hoppas att de då agerar efter det.

PGS skrev i dag tillsammans med Emmaus Björkå en debattartikel i Dagens ETC om detta: Stöd inte Israels ockupation, Volvo!

Läs också tidigare inlägg: Bara sanktioner kan stoppa Israels bosättningspolitik

 

Bara sanktioner kan stoppa Israels bosättningspolitik

Bosättningar på vägen till Hebron utbyggnad.jpg

Borde kanske inte bli förvånad längre, men sitter ändå här helt mållös när jag läser uttalanden från israeliska politiker kring evakueringen av bosättare från den illegala utposten Amona på Västbanken. Kommentarer som att det är ”fruktansvärt att oskyldiga människor med tvång tvingas lämna sina hem ”blir så galet ironiska att en häpnar. Samma politiker som nu gråter över att den olagliga bosättningen utryms efter ett beslut i Högsta domstolen, ligger bakom systematiska rivningar av palestinska hem, bombningar av civilbefolkningen i Gaza, stölder av mark, våld, död, förtryck – ockupation.

Varför utrymmer de då den här bosättningen/utposten? Enligt internationell rätt är alla bosättningar på ockuperad palestinsk mark olagliga. Enligt Israelisk lag är endast de små så kallade utposterna illegala. En utpost kan komma till genom att ett grupp israeler beger sig till en plats på Västbanken och där sätter upp en Israelisk flagga, slår upp ett tält eller parkerar ett antal husvagnar. Det är så de flesta bosättningarna börjar byggas. Kanske körs de i väg av polis eller militär till en början. Eller om de palestinska markägarna går till Israelisk domstol kan domen bli att utposten skall utrymmas. Men om bosättarna kommer tillbaka vecka efter vecka, bygger ut den lite till måste soldaterna till slut skydda dem och när den blir större, godkänns den till slut av Israeliska regeringen.

I fallet Amona är det en dom från Högsta domstolen i Israel från 2014 som slog fast att utposten skulle utrymmas inom två år.

Amona började byggas 1996 på privat palestinsk mark, i strid med både internationell och israelisk lag. Bosättarna har hindrat palestinierna som äger marken att nå den sedan dess. Genom åren har domstolen krävt att de ska riva olika byggnader i utposten, men aldrig krävt att bosättarna skulle lämna marken och de har fått stöd från många håll att bygga ut den.

I går började domen verkställas. Och fler utposter står på tur.

För att förhindra att utposter måste rivas, har ett lagförslag tagits fram som skall göra det lättare för privatpersoner att stjäla mark som ägs av palestinier. Netanyahu hade hoppats att lagen skulle antagits redan i måndags, men beslutet sköts upp och evakueringen av Amona påbörjades.

Bosättarna i Amona gjorde motstånd mot poliserna hela dagen och flera högt uppsatta politiker har uttalat sitt stöd och medlidande. Utbildningsminister Naftali Bennett kallar bosättarna för hjältar och säger att hela Västbanken nu bör annekteras. I går eftermiddag läser jag i Haaretz att Netanyahu och israeliska regeringen nu tänker bygga en helt ny bosättning till de som evakuerats från Amona. Den första nya bosättningen på 20 år som israeliska regeringen tar initiativet till. Detta utöver de tusentals nya hem som de planerar bygga i befintliga bosättningar.

Bosättning.JPG

Om FN och omvärlden menar allvar med att försöka stoppa de israeliska bosättningarna som de uttalat så många gånger och senast slogs fast i FN-resolutionen som antogs i december – då är det dags att agera. För nu det är bråttom. Israels brott mot FN-resolutioner och internationell rätt måste få konsekvenser i form av sanktioner. Det är det enda som kan stoppa den här utvecklingen nu.

(Foton: Anna Wester)

Open Shuhada Street – Kampanj!

soldater-i-gamla-stanSoldater skyddar bosättare under en promenad genom Gamla Stan Foto: Anna Wester

Hebron/Al Khalil var en gång en levande stad där affärerna blomstrade och dit palestinier från andra städer tog sig för att handla och uppleva pulsen. I dag är gatorna i det som en gång var stadens hjärta öde, de har helt tagit över av bosättare.

Shuhada Street var en av de gator som före 1994 var full av liv och som nu är helt stängd för palestinier. Affärerna är stängda och de allra flesta palestinier har tvingats lämna sina hem. Palestinier som bor i området måste ibland klättra över tak för att nå sina hus och varje dag trakasseras de och riskerar att utsättas för våld av israeliska soldater och bosättare. Överallt syns hatiskt klotter riktat mot palestinier, så som ”gas the arabs” sprejat på väggar till det som tidigare var palestinska affärer.

soldater-odegataFoto: Anna Wester

Hebron är enda stället i Palestina där bosättare har tagit över stadskärnan och det är också de mest militanta och våldsamma bosättarna som slagit sig ner där. De är väldigt aktiva i kampanjer mot palestinierna för att ta över det som de anser vara deras. 600 bosättare skyddas av över 2000 soldater. Ibland utökas styrkan med soldater och under perioder utsätts invånarna i Hebron för nattliga räder i sina hem och även civila organisationer får besök. En av dem, Youth Against Settlements (YAS).

YAS bildades 2007 med syftet att skydda palestinier från bosättarvåld och att göra motstånd mot ockupationen genom utbildning och ickevåldsaktioner. I februari startar de kampanjen Open Shuhada Street, i Palestina men också i många andra länder. Däribland Sverige.

open-shuhada-streetFoto: Youth Against Settlements

Den 9 februari börjar Anas Amro och Issat Karake från Youth Against Settlements i Al Khalil/Hebron en föreläsningsturné i Sverige. Första framträdandet blir på Unga Magasinet i Sundsvall. Sedan besöker de Stockholm, Uppsala, Örebro, Göteborg, Malmö och Lund. Aktivister i de olika städerna har ordnat med skolbesök, möten med andra organisationer och politiker och öppna möten. Vi är väldigt glada att de kommer hit och jag ser verkligen fram emot detta. Att lyssna till hur det är att leva bland militanta bosättare och soldater i Hebron, är ett bra sätt att lära sig om Israels ockupation av Palestina. Den som är intresserad av Internationell bör försöka komma på något av deras möten, för i Hebron är folkrättsbrotten många och pågår varje dag. Och det är ett bra tillfälle att lära mer om bosättarna och de problem och faror som bosättarna utsätter det palestinska folket för.

PGS hemsida kan du se var alla öppna möten äger rum.
Följ Youth Against Settlements på Facebook

Bland bosättare och soldater

barn-och-soldater-hebron

Shuhada Street var en gång full av liv. Palestinier från andra städer brukade komma till Hebron, eller Al Khalil som staden heter på arabiska, för att handla eller äta på restaurang. Sedan mitten på 90-talet är Shuhada street avstängd för palestinier, och stora delar av gamla stan liknar en spökstad. Bosättare har tagit över stadskärnan och även stora områden i utkanterna av staden. Många palestinier har tvingats lämna sina hem och sina butiker. Blivit flyktingar i sin egen stad.

De runt 600 israeliska bosättarna i Hebron är de mest militanta och våldsamma och de bedriver aktiva kampanjer mot palestinierna för att ta över det som de anser vara deras och de skyr inga medel. Palestiniernas kamp för att få behålla sina hus och sin mark pågår hela tiden, på gatan och i israeliska domstolar.

img_1721

Det är lördagseftermiddag och en spänd stämning sprider sig bland de palestinska affärsinnehavarna i basaren. Folk skyndar hemåt med sina matkassar för att slippa möta bosättare och soldater som snart skall inta gatorna.

”The Settler tour” som den kommit att kallas av palestinier och internationella observatörer, arrangeras av bosättarna för turister, framför allt från Israel och USA. Ungefär 200 av de 2 000 israeliska soldater som är placerade i Hebron samlas bakom en stor järngrind i bosättningen Beit Romano. Soldaterna kommer ut först, går runt en stund och ställer sedan upp sig i gathörnen och på andra strategiska ställen innan bosättarna kommer ut. De är en tredjedel så många som soldaterna och turen tar inte många minu-ter, men det är en styrkedemonstration.

Närvaron av bosättare och soldater har skapat en farlig miljö, inte bara i Hebron utan över hela Västbanken. Sammanlagt bor det över 700 000 israeliska bosättare på stulen palestinsk mark, inräknat Östra Jerusalem. Alla bosättningar är olagliga enligt internationell rätt, det är inte tillåtet för en ockupationsmakt att flytta sin befolkning till ockuperad mark. Ändå växer de dag för dag och är enligt många experter ett av de största hindren för fred.

På en höjd i utkanten av Hebron bor familjen Jabari i vad som vid första ögonkastet skulle kunna beskrivas som en idyll. På uteplatsen dinglar mogna vindruvor i klasar och det bjuds på kaffe och lemonad. Men familjen Jabaris situation är allt annat än en idyll. Hopklämda mellan två av Hebrons största bosättningar, är det en daglig kamp för att behålla marken de äger. Från den ena bosättningen går en väg rakt igenom Jabaris ägor, den har bosättarna fått tillåtelse att ha kvar. Planen är att koppla ihop bosättningarna med varandra och därmed fördriva familjen Jabari från sin mark. När bosättarna började bygga en synagoga på Jabaris mark blev det dock nej i domstolen. Israeliska armén har två gånger rivit ett påbörjat bygge.

img_1711

Uppifrån familjens tak ser vi hur både soldater och bosättare går fram och tillbaka på vägen, nedanför har de trotsat domstolen och satt upp två tält som de prytt med israeliska flaggor.

Abdul Karim Jabari suckar, säger att han vet att de inte kommer att ge upp. Att det är så de gör, sakta men säkert tar de över marken och då är domstolsbesluten i praktiken inte värda någonting. Men familjen Jabari kommer heller inte ge upp. Från taket filmar de bosättarnas tält för att skicka till advokaten som bevis till kommande rättegångar.

– Det pågår en tyst fördrivning här, säger Abdul Karim. De vill ha bort oss från våra hem och marker, men vi kommer aldrig att lämna.

(Foton: Anna Wester 2016)

I februari kommer två aktivister från organisationen Youth Against Settlements till Sverige. De kommer att berätta om livet under ockupation i Hebron inom kampanjen Open Shuhada Street. Här är alla tillfällen att träffa dem: Träffa aktivister från Al Khalil/Hebron.

Största landstölden på 30 år

Bosättning nära Betlehem Foto: Anna Wester

I går kom nyheten att Israeliska regeringen ger grönt ljus för den största stölden av palestinsk mark på 30 år. 400 hektar nära bosättningen Gva’ot på Västbanken har tagits och bosättningar skall byggas. Som det verkar är planen att koppla i hop bosättningen med gröna linjen, alltså gränsen mellan Israel och det som är tänkt att bli en palestinsk stat.

Enligt internationell rätt är alla bosättningar illegala. Det är inte tillåtet för en ockupationsmakt att flytta sin befolkning till ockuperad mark. Israels premiärminister Netanyahu är direkt delaktig i detta kontroversiella beslut.

Protester har kommit från olika ledare i världen. Men som vanligt tycks Israel komma undan med fördömanden för sina folkrättsbrott. Jag hoppas att jag har fel. Att denna provokation, detta bevis på att Israel inte vill ha fred, får konsekvenser. Att omvärlden slutar belöna Israel med förmånliga samarbetsavtal och inför sanktioner.

Eller sviker man det palestinska folket igen!?

Jag gissar att detta inte är en fråga man vill ta i under pågående valrörelse, där utrikespolitiken för det mesta lyser med sin frånvaro.