Palestinierna behöver inte några tårar

Texten kom till som ett blogginlägg häromdagen när jag var jätteledsen. Första dagen jag verkligen släppte fram alla känslor på väldigt länge. Sen blev det ett tal. Som jag höll i dag på Sergelstorg. Så fint att så många kom på demonstrationen trots den tryckande värmen. Så fint att vara tillsammans och tanka energi. Tack alla!!

Foto: Axel Sandin
Foto: Axel Sandin

Just nu slåss jag mot mina känslor. De senaste dagarna har jag inte kunnat kontrollera dem. Jag bara föll, handlöst. Jag har hållit mig stark och fokuserad under resan i Palestina jag gjorde tidigare i sommar och de två veckor jag nu varit hemma. För jag vill finnas för mina vänner i Palestina och jag vill göra det som kan göras, även om jag stundtals känner mig maktlös.

Men nu behövde jag sörja. Gråta. Gråta över alla förlorade människoliv.

Alla barn som dödats, skadats eller lever i skräck och som kommer att bära på sår och trauman resten av sina liv.

Sönderbombade hus. Människor som förlorat allt. Många en andra gång eller tredje eller fjärde. Flyktingar som flyr sina hem igen, men utan att ha någonstans att fly.

Sjukhusen. Alla som jobbar dygnet runt under omänskliga förhållanden samtidigt som de oroar sig för om det är deras familj som skall få nästa samtal från den israeliska armèn. Om deras familjer är nästa på tur att förlora allt. I värsta fall varandra.

I dagarna har PGS skickat kondoleanser till medarbetare vid vår samarbetspartner Gaza Community Mental Health Programme, vänner sedan många år till flera av mina kollegor på Palestinagrupperna. Kondoleanser för att beklaga att de förlorat delar av sina familjer. En av dem 28 nära och kära. 28 stycken.

Vad säger man? Alla ord bli överflödiga.

Jag tillåter mig att sörja denna fruktansvärda tragedi idag. Men i morgon fortsätter jag kampen.

För palestinierna behöver inte några tårar, ingen medkänsla eller flera ord. De behöver solidaritet i praktisk handling.

Alla dessa fördömanden, uppmaningar, avståndstaganden ekar tomma när det pågår en massaker. Det är allt palestinierna har fått från de som har makt att förändra sedan 1948 ord, ord, ord. Vackra ord, hårda ord, ord om rättvisa.

Men det har inte stoppat den etniska rensningen, inte ockupationen och inte Israels apartheid. Och det kommer inte att stoppa lidandet för befolkningen i Gaza. Även om bomberna skulle sluta falla i morgon.

Ord måste bli handling. Och det ligger på oss alla att se till att vår solidaritet omsätts i praktisk handling. Vi är många som kämpar, men vi måste bli fler.

För blir vi tillräckligt många som bojkottar Israel som kräver att företag desinvesterar och att regeringar, EU och FN inför sanktioner mot Israel då kan våra politiker inte blunda längre. Blodbadet i Gaza pågår för att omvärlden tillåter det.

Så nu torkar vi våra tårar och går till handling. Bojkotta Israel!!

 

4 reaktioner på ”Palestinierna behöver inte några tårar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s