Sydafrika då. Israel nu. Apartheid och BDS

Hans Linde, Donald Boström, Anna Wester och Bodil Ceballos Foto: Frida Friden

Som en den del i den internationella Israeli Apartheid Week ordnade vi en paneldiskussion på ABF-huset igår. Rubriken var Sydafrika då, Israel nu och inbjudna att delta i panelen var förutom jag själv i egenskap av Palestinagruppernas ordförande, journalisten Donald Boström, Dick Urban Vestbro för KTH-gruppen som arbetar med akademisk bojkott, Hans Linde, vänsterpartiet och Bodil Ceballos från miljöpartiet. Samtalet leddes av Anna Nordfjell.

Vi hade valt ett av de mindre salarna på ABF, eftersom vi bestämde det här ganska sent och för att det händer väldigt mycket kring Palestina/Israel nu. Jag var ändå lite orolig huruvida folk skulle ta sig dit en iskall tisdagskväll och blev väldigt glad att det var fullsatt. Jag var också lite nervös över hur samtalet skulle bli, om vi skulle säga samma saker eftersom vi har rätt så liknande åsikter allihop. Men så blev det inte, utan samtalet var dynamiskt och publiken aktiv med många frågor.

Jag fick inleda samtalet med att tala om apartheidbegreppet i förhållande till Israels ockupationspolitik och förklara varför jag tycker det är ett relevant begrepp att använda. Ge exempel på hur kriterierna för apartheid uppfylls både på ockuperad mark och inne i Israel. Hur Israel byggt upp system av kontroll för att kunna bibehålla ockupationen år efter år. Ett system av maktutövning med separation och systematisk diskriminering som grundprinciper. Och hur detta påverkar palestiniernas liv i alla delar och som gör jämförelserna med det sydafrikanska apartheidsystemet allt mer relevanta. Parallellerna syftar bland annat till bosättningarna på palestinskt område som enbart är för judar, förekomsten av separata vägar, murar som byggs runt de palestinska områdena, den ojämlika fördelningen av mark, vatten och andra resurser. Skilda rättssystem för judar och palestinier på Västbanken. Diskriminerande lagar för palestinier inne i Israel.

Dick Urban Vestbro var aktiv under ISAK-tiden och arbetar nu med bojkott och då framför allt akademisk. Han berättade om hur man byggde upp bojkottrörelsen mot Sydafrika under apartheid och jämförde med bojkottarbetet mot Israel. Donald Boström som rest till Palestina och Israel under 30 år berättade om sina erfarenheter som journalist. Precis som vi andra målade han upp en ganska mörk bild av läget och Israels politik. Donald problematiserade begreppet apartheid och menade att han är tveksam till om det är rätt politisk term och menade också att det inte spelar någon roll egentligen. Han beskrev också israelernas rädsla som drivkraft bakom att ockupationen kan fortgå, att det för israeler handlar om säkerhet. Bodil Ceballos var i Palestina och Israel i höstas och besökte bland annat Hebron. Hon berättade personligt om vad hon sett, om orättvisorna och förtrycket av palestinierna på Västbanken. Hans Linde inledde med att han brukar vara försiktig med att använda begrepp som beskrivit tidigare händelser i historien, att det sällan är fruktbart att jämföra. Men efter sitt första besök i Palestina så bestämde han sig för att benämna Israels politik som apartheid och det har han fortsatt med.

Efter många frågor och inlägg från publiken körde vi del två av samtalet: Vad vi kan göra – om motståndet. Jag och Dick Urban talade om BDS – bojkott, desinvesteringar och sanktioner – om palestiniernas breda upprop där de ber omvärlden att stödja BDS mot Israel så länge ockupationen pågår. Jag kan tala hur länge som helst om BDS, jag ser det som hoppet. Ljuset i mörkret. Och jag anser det självklart att omvärlden skall svara på palestiniernas ickevåldsmotstånd och där är BDS det vi kan jobba med. Om vi inte stödjer det, vad ska vi då stödja? Vi lyfte också fram de framgångar som den internationella BDS-rörelsen nått de senaste åren. Donald talade om de dubbla måttstockar som gäller kring den här konflikten, att Israel behandlas annorlunda av medier och politiker än andra länder som bryter  mot internationell rätt. Hans och Bodil talade om politikernas verktyg, sanktioner och hur man i dagsläget å ena sidan fördömer Israels folkrättsbrott och å andra sidan fördjupar samarbetsavtal.

Sen blev det diskussion och i publiken fanns folk med väldigt olika åsikter vilket var jättekul.

En lyckad kväll blev det. Tack alla inblandade!

2 reaktioner på ”Sydafrika då. Israel nu. Apartheid och BDS

  1. Gunnar Johansson

    Att Israer tillämpar apartheid ÄR ett folkrättsbrott (Brott mot mänskligheten) Men deras brottsregister är så långt att det inte får plats här Därför brukar jag beskriva deras kriminalitet som legio och pågående. Ja apartheid Sydafrika var en vidrig statsbildning, dock är apartheid Israel värre när det gäller brotten motinternationell rätt, FN stadgan, MR deklarationen.
    Apartheid israel är en kriminell statsbildning som själv ställt sig utanför alla mellanstatliga regler. De behöver inte isoleras. De har isolerat sig själva Apartheid Israel kan inte reformeras, Staten måste upplösas och en ny ickerasistisk sekulär demokratisk stat byggas på apartheidstatens ruiner

  2. Erica

    Hej.

    Jag ville bara säga tack för er engagemang osv när det gäller israel-Palestina konflikten.

    Jag har en fråga angående BDS kallelsen, upprop eller vad du vill nu kalla den.
    Var är den politiska substansen och den lagliga?

    Jag antar att ni vill att BDS skall växa och röra om i grytan lite. Jag och många andra medmänniskor i min unga politiska krets har dock några politiska invändningar när det gäller er mål och hur BDS lägger upp sin taktik. Som kanske ni kanske kan förklara så att det blir lite klarare och politiskt tydligare. Eftersom deras hemsida saknar politisk substans. Jag försöker inte låta förminskande eller något av den sorten. Jag kan tillexempel säga att personligen så är jag för en gemensam stat jag tror säkert många palestinier är ok med det också, andra kan ha andra breda visioner. Jag betonar ”personligen” för att jag vet och israelerna tillsammans med USA och hela den politiska världen vet att det har någon riktigt politisk värde i dagens politiska läge och inte imon, inte heller om några generationer härifrån. Den har noll värde och samma gäller det med alla andra åsikter. Om man är politiskt seriös och vill mildra lidandet i Palestina så ser man till att lägga fram ett seriöst alternativ som har politiskt och laglig uppbackning med internationellt konsensus. Jag betonar att man måste omfamna hela lagen.
    Det betyder att vare sig man vill det eller ej, man även måste erkänna Israel som stat på BDS kampanjen. Abstrakta idéer är okej och man kan intellektualisera hur mycket man vill och det kanske kan leda till andra idéer i framtiden men just nu har dem dessvärre ingen politisk värde alls. Jag kan förstå att man pga dem över 150 eller mer så organisationer som har olika åsikter och ideologier om konflikten. Och ni vill inte förlora dem. Men min politiska känsla är att ni kommer att förlora dem ändå och ännu viktigare människorna utanför konflikten (oss) som inte har blivit mobiliserade än. Finns det en politisk vilja måste man fråga sig först. Eftersom det är vi som kommer att förstärka lagen som inte har implementerats dels på grund av det som du skrev:
    Donald talade om de dubbla måttstockar som gäller kring den här konflikten, att Israel behandlas annorlunda av medier och politiker än andra länder som bryter mot internationell rätt. Det är inget ovanligt när man har det mäktigaste landet i världen som backar upp israel. Dem kan den internationella lagen utantill och har decennier av politisk erfarenhet.
    Dem kommer inte ge upp och dem har ingen politisk anledning att göra det heller. Dem(USA, Israel) älskar BDS just nu bara för att ni bara nyper israelerna i armen. Dem fruktar den dagen ni har en klar politiskagenda som tilltalar människor och motsvarar den som nästan hela världen är redo att acceptera. Det precis en sån taktik som ledde till en universell konsensus kring enstats lösning som var uppbackad av lagen, det hade en politisk förstärkning. Dem vita i Sydafrika fick behålla sina mycket av deras privilegier och pengar. Dem fick ge upp politisk makt men dem tyckte att det var en bra deal.
    ANC var medvetna om det.

    Det kan vara nyttigt att vi ser det som olika steg.
    Tiden är inte på vår sida. Det vore klokt att samla den politiska viljan innan den tiden är förbi. Världen kan snurra vidare. Men kan Palestinierna vänta eller kommer dem att förlora tålamodet.

    Utan en klar politisk bild(lösning) som saknas hos BDS så kan jag inte rekommendera till människor att dem går med denna så kallade rörelse.

    Med vänliga hälsningar Erica.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s