Gott vegankäk, stark Palestinafilm och usel fotbollsmatch

I går var min fd kollega och numera vän Niklas Berg i stan. Vi jobbade i hop i två år på PGS kontor, men för ett år sedan flyttade han hem till Umeå. Lyckligtvis är han kvar i PGS, bland annat som ledamot vårt biståndsutskott och så fixar han med hemsida och datorer.

Det var trevligt att ha honom på kontoret en dag och vi hann med både en veganlunch på Kafe 44 och middag på Oh Mamma Mia på Kungstensgatan som har veganpizzor och kebabrullar med sojakött. De två ställena ligger högst upp på min favoritlista nu. Det senare är alltså en vanlig pizzeria som valt att erbjuda veganpizzor – så niiiice!! (man kan gilla dem på facebook här)

På kvällen åkte vi till ABF-huset i Stockholm där Niklas presenterade dokumentärfilmen Ni’lin-här är vårt hem som han gjort tillsammans med en grupp Umeåbor och som nu visades av Socialdemokratiska Palestinavänner och PGS lokalgrupp i Stockholm. Det var fullsatt i salen!! Så här skriver de själva om filmen:

Om filmen: I den palestinska byn Ni’lin på Västbanken präglas vardagen av den israeliska arméns närvaro och murbygge. Ni’lin förlorar sin mark och sina olivträd. Friheten i byn blir alltmer begränsad. Asmaa och hennes familj dricker te och berättar hur situationen påverkar de själva, deras barn och samhället. Byborna ger inte upp och kvinnorna bestämmer sig för att arrangera en egen demonstration. På natten utlyser den israeliska armén utegångsförbud, deras bestraffning av byn blir allt grövre. Snart har alla gränser mellan övergrepp och vardag suddats ut.

Filmen är väldigt stark och mycket bra gjord. Det var andra gången jag såg den och blev faktiskt lika gripen den här gången. Där var flera i publiken som såg den första gången samtidigt som jag på Sjöviksseminariet i somras och som nu alltså hade valt att gå och se den igen. Flera i publiken var tårögda. Den är sorglig. Men också fin. Den lämnar en hel del till egen tanke och det gillar jag med dokumentärer.

Min mamma skrev i ett SMS efter att hon blev så tagen av filmen och Niklas berättelser att hon missade att gå av bussen när hon åkte hem.

Enligt Niklas kommer filmen att finnas till försäljning snart, och då kommer jag rekommendera alla jag känner och inte känner att köpa den.

Själv torkade jag tårarna och begav mig till Enskede IP där Bajen spelade träningsmatch. Där var i och för sig också tårarna nära, även om det inte precis handlade om liv och död. Men det gick åt helvete. Vi förlorade med 3-0 och det är inte okej på något vis. Behållningen med kvällen var att vi fick se lite pyro och att det var väldigt mycket folk som tagit sig dit.

Pustar ut lite efter att temaskriften är skickad till tryck, eller det gör jag inte alls det. Jag har precis skickat in en ledarartikel till Fria Tidningen, om säkerhetsföretaget G4S som på flera sätt bidrar till israels ockupation. Det kommer jag att få tillfälle att återkomma om.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s