Tel Aviv och flygplatsen

Galet lång dag igår. Och värmen, eller hettan i Tel Aviv var kanske det varmaste jag känt. Eller det var det nog inte alls förresten, den utmärkelsen ger jag till besöket i Negevöknen förra sommaren. Men varmt var det.

Fint att det blev tillfälle att träffa Catrin så vi kunde snacka lite om tidningen – vad vi gjort och vad vi har kvar. Men vi snackade så klart om annat också. Mycket att ta igen när man ses så sällan.

Det här med att ens vänner bosatt sig runt om i världen är ju jättefint och kul, men samtidigt är känslan varje gång efter att jag träffat dem att jag skulle vilja ha dem lite mer i min vardag. Catrin är en av dem.

På flygplatsen var det svalt och konstrasten mot hettan ute blev blev helt sjuk, bokstavligt talat. ”Security” tog mig direkt, som att de stod och väntade. Jag gjorde det lite dramatiskt för dem, om än inte med mening, genom att få början till ett astmaanfall när de tagit mig – förmodligen på grund av kontrasterna mellan varmt och kallt. Jag var sen på grund av trafiken, 2,5 timmar innan planet gick. En säkerhetssnubbe tog mitt pass direkt och gick iväg och checkade in mig innan kontrollerna började, så jag var ganska lugn att jag skulle hinna med planet i alla fall. Annars brukar det vara ett orosmoment.

Efter första obligatoriska förhöret på Ben Gurion, så får alla klisterlappar med en siffra från 1-6, om du får en etta kan du gå direkt till incheckningen, sen är det olika grader av kontroll – där sexan betyder att du är någon form av säkerhetsrisk och har en låååååång kontrollprocess framför dig. 

Nu för tiden ställer de inte lika många frågor, utan visar mer att de har koll på vem jag är. Men då jämför jag med timmar av förhör tidigare, vill ändå påstå att det fånigt många frågor fortfarande – och SAMMA frågor hundra gånger. Och nu hakade de upp sig på att jag varit i Gaza för ett år sedan. Jag sa bara att jag inte varit där den här gången och att de frågade mig om det senast. Den fysiska kontrollen av mig och min packning var absurd. Och efter att de kontrollerat in absurdum så blev det den vanliga eskorten bakvägen, hissen upp och med passerkort förbi de två andra kontrollerna som alla andra går igenom och så på minuten till planet.

Folk stirrar och viskar och jag tänker att de tror att jag är gripen för något – spelar med och lägger till en hård min. haha. Det var ändå okej. Har ju varit med om betydligt värre saker på den där flygplatsen, när de varit hemska – hånat mig och förstört mina saker.

Landade hemma i mitt kära Årsta vid ett i natt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

3 reaktioner på ”Tel Aviv och flygplatsen

  1. Pernilla

    Shit, jag tycker fan det där låter läskigt!

    Du vet att jag tycker allt det du gör är fantastiskt, viktigt och stort! Imponerad av dig tjejen! Som fan.

  2. Anonym

    Bra att du är tillbaks helskinnad. Själv hade jag mer tur för några år sedan. Bara ett antal upprepade frågor i ca 15 minuter. Vi ses!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s