Palestina i Sverige

Jag längtar alltid till Palestina. Grunden för mitt engagemang är politiskt, det handlar om rättvisa och mänskliga rättigheter. Om alla människors lika värde och om rätten till frihet. Sen har jag under tio års resande till Västbanken och Gaza utvecklat en kärlek till landet, till kulturen, maten och människorna där. Generositeten och värmen som människor omfamnar en med där trots att de lever under svåra förhållanden. Styrkan. Och humorn. Älskar palestiniernas svarta humor. Som jag skrivit tusen gånger skrattar jag aldrig så mycket som när jag är där, och tyvärr gråter jag lika mycket över ockupationen och förtrycket. Sällan ett mellanläge.

I går var jag på Sami Makbouls begravning. Det var sorgligt, det känns fortfarande overkligt att han lämnat oss. Men det var också vackert. En utomhusbegravning i en fantastiskt naturskön miljö i Järfälla och efter ceremonin var det samling på en restaurang med tal och palestinsk mat. Och där fick jag känna känslan av Palestina. Den varma fina.

I dag har vi haft besök från Palestina här på kontoret. Ahd som är inbjuden för att medverka i Sjöviksseminariet i helgen har hängt med oss i dag. Vi tog bland annat en promenad till Hermans och åt lunch. Pratade om Abu Diis, hennes hemby som jag alltid besöker när jag är där. En gång en förort till Jerusalem med bara 5-10 minuters väg dit, i dag helt omgiven av muren så nu tar det en timme att ta sig därifrån till Jerusalem – om man har tillstånd!

Peppad inför Sjövik på fredag.

Yvonne och Ahd på väg till Hermans

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s