När de med makt tycks maktlösa.. eller fega kanske..

I morse när jag satt på bussen för en ovanligt lång färd, så fick jag flow och knåpade i hop ett långt blogginlägg på min Iphone. Men sen tryckte jag spara istället för publicera och sen var det bara borta. Det har hänt flera gånger och jag har verkligen kollat om det går att fiska upp de försvunna bloggarna, men inte lyckats. Kanske finns någon bättre applikation för WordPress..? måste kolla upp det. Nu känns det ju lite konstigt att försöka återskapa det jag skrev som var tänkt som lite spontana funderingar, men det känns också knäppt att bara släppa det.

Jag skrev om mina tankar efter ett möte som jag var på i går på utrikesdepartementet. Det var biståndsminister Gunilla Carlsson som tillsammans med UNRWA-chefen Karen Abuzayd som nu är i Sverige, hade samlat svenska NGOs för ett samtal. (UNRWA är FNs organ med ansvar för de palestinska flyktingarna i och utanför Palestina). Jag var där som representant för Palestinagrupperna i Sverige, och några av de andra inbjudna var Svenska Kyrkan, Diakonia, Seappi och Rädda Barnen. Gunilla Karlsson inledde med att konstatera att situationen i Gaza inte förändras sedan ud och NGOs träffades efter kriget i slutet av januari, och Karen Abu Zayd fyllde i att stora ansträngningar har gjorts från FN för att få in material, men att Israel är stenhårda och tillåter extremt få leveranser. Så det finns inget byggmaterial till exempel. Sedan kom mötet vidare bland annat att handla om situationen på Västbanken som är värre än någonsin, husrivningarna i Jerusalem och att Israel nekar utrikesministrar och diplomater från att besöka Gaza..

Efter mötet kände jag mig otroligt stolt över vilket bra jobb alla svenska organisationer faktiskt gör på plats och här hemma, men jag kände samtidigt uppgivenhet över att det går så trögt på det politiska planet.. Att lidandet fortgår och att palestiniernas frihet fortfarande känns långt borta, medan världens matkhavare tittar på. Säger bra saker, men det händer ju inget. Det är som att de som faktiskt har makt att sätta press på Israel suckar uppgivet och bara konstaterar alla brott mot internationella lagar och mänskliga rättigheter. Som att de med makt är maktlösa, eller fega kanske!? Och det får mig att känna mig liten i vår orättvisa värld.. men det innebär ju inte att man ger upp. Jag kan bara inte låta bli att undra om vi skall sitta där på möte om ett halvår eller ett år igen för att konstatera att ingenting har hänt och att EU och FN inte gjort något..

Nu ska jag i alla fall ladda inför en trevlig middag i kväll som ordnas av palestinska generaldelegationen. Det blir Libanesisk mat, goda vänner och kanske lite dans.. Pengarna för festen går till Palestina. Det är numer en årligt återkommande tradition i november varje år.

Och Eid Mubarak till alla muslimska vänner!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s