Mitt tal från igår

Här är talet som jag höll på Drakens dag (Solidaritetshusets gårdsfest) igår. Det blev en trevlig dag, med sol (och lite regn), mycket folk, härlig musik, politiska tal och massor av fina saker att köpa eller titta på från olika länder i världen.

Vad tänker ni på när jag säger Gaza?

Jag tänker först och främst på alla barn. Min kollega David Henley som är ansvarig för vårt samarbetsprojekt i Gaza skall hålla ett föredrag om situationen där och döpte det till Gaza – landet av barn, det tycker jag är en bra beskrivning. Det kryllar av barn i Gaza, över hälften av befolkningen i Gaza är under 18 år. Och alla har de, precis som barn över hela världen, drömmar och hopp om framtiden.

Jag tänker på PGS samarbetspartners i Gaza som inger oss besökare hopp om en bättre framtid, de lever vidare och arbetar med att stödja alla som har psykiska problem på grund av sin levnadssituation. De inger hopp när de säger ”don´t worry, we will manage” och ger dig ett stort leende.

Jag tänker på när jag besökte fackföreningen i Gaza och de stod och målade första maj-banderoller. Där var fullt av eldsjälar som egentligen ville arbeta för palestinska arbetares rättigheter, men som istället får kämpa för ett stopp på ockupationen.

Jag tänker på de unga människor från Gaza som jag lärt känna genom snabba möten, och som jag sedan fördjupat kontakten med genom Facebook och MSN. Hur de aldrig ger upp sitt arbete med att få ut information om situationen i Gaza och hur de kämpar för att ge en annan bild av människorna som lever där, än den som Israel vill låta oss se.

Jag tänker på den generositet och värme jag mött de gånger jag besökt våra samarbetspartners där.

Jag tänker på stranden i Gaza, som om folket fick en möjlighet att bygga upp sina reningsverk, skulle vara som ett andningshål för alla.

Jag tänker på kaffestunder, middagar och diskussioner vi haft med partners, det finns så mycket kreativitet och glädje som bara väntar på att få släppas fritt och utvecklas.

När jag tänker på Gaza, tänker jag på hur människorna där kämpar för att ge sina familjer, sina barn, en värdig tillvaro trots den svåra situationen. Hur man alltid ser framåt och hur man lyckas vara kreativ och finna glädjen bortom hopplösheten. Och jag undrar ofta varifrån de får styrkan.

Men,

Jag tänker också på världens största utomhusfängelse, på den stora checkpoint man måste passera för att komma in i Gaza. Om nu de israeliska soldaterna låter dig komma in. Jag tänker på timmar av väntan, för att sedan få meddela de som väntar på andra sidan att vi inte kommer, i dag heller.

Jag tänker på hur hårt människorna i Gaza drabbats av den blockad som Israel inledde efter att Hamas vunnit parlamentsvalet. Hur man har isolerat den redan hårt sargade Gazaremsan.

Och jag tänker på den 27 december 2008 när beskedet kom att Israel börjat bomba Gaza. Hur helvetet pågick under 22 dagar, då bomber regnade över folket i Gaza – 21 timmar om dygnet!

Och jag tänker på att detta skedde i fullt strålkastarljus, att omvärlden lät det ske. Att Israel utan att omvärldens ledare gjorde allt för att stoppa det, kunde döda över 1 400 människor, 500 av dem barn. Alla kunde följa det i direktsändning, alla kunde se hur Israeliska armén bombade FN-skolor och byggnader med vit fosfor, alla kunde höra civilbefolkningens rop på hjälp.

I dag har strålkastarljuset slocknat och bomberna slutat falla, för den här gången. Människorna i Gaza vill börja återuppbyggnaden, men Israel släpper inte in något byggmaterial. Trots att tusentals och åter tusentals människor är traumatiserade, kämpar man vidare.

Under 22 dagar var Gaza i fokus och plötsligt talade man om barnen i Gaza, TV4, Aftonbladet och andra mainstream-media startade insamlingar och många människor hörde av sig till PGS och ville bli medlemmar.

Men nu är det tyst igen.

Det vill vi ändra på. Vi vill hjälpa till att ge människorna i Gaza och Palestina sin frihet som de har rätt till. Vi vill ge barnen i Gaza en möjlighet att förverkliga sina drömmar. Palestinierna gör så gott de kan, men de klarar det inte utan oss.

Glöm inte Gaza

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

2 reaktioner på ”Mitt tal från igår

  1. annawester

    Tack! Rapporten har inte uppmärksammats alls i mainstreammedia, men vi har inte jobbat så mycket på det, utan spridit den genom andra vägar, via organisationer etc.. så den har blivit väl mottagen på många sätt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s