Anna Wester

I dag har vi varit i Hebron hela dagen och vädret har varit jätteskumt, sol och regn om vartannat. Vi blev upphämtade klockan nio av Sameh som arbetar för PGS samarbetspartner PMRS – Palestinian Medical Relief Society. Från Jerusalem till Hebron åker man genom ett fantastiskt vackert landskap, men tyvärr är vägen kantad av fula, olagliga bosättningar i olika storlekar. Hebron som är det största distriktet i Palestina är helt omringat av bosättarkolonier. I Hebronområdet finns det 31 bosättningar, 20 outposts (alla bosättningar är olagliga enligt internationell lag, outposts är det även i Israel).

Här en liten bosättning som sedan kommer att växa. De största bosättningarna är som stora städer med tusentals invånare. Alla är olagliga.

Det som är unikt och väldigt tragiskt i Hebron är att bosättarna har tagit över stadens hjärta. 400 bosättare har flyttat in i gamla staden och vaktas av 2 000 soldater – och detta är de mest aggressiva bosättarna i Palestina.

Många palestinier har tvingats stänga sina affärer och de som fortfarande har öppet trakasseras dagligen av bosättarna som bor ovanför basaren i gamla stan, de slänger ner skräp och stenar och nu mer också brinnande föremål. Stora delar är helt öde på grund av bosättarna.

Många försöker hålla liv i affärerna, men det är mycket svårt

Bosättarna bor ovanpå basaren och slänger ner skräp och stenar

Det har blivit vanligare att bosättarna slänger brinnande föremål ner på försäljarna

Tusentals soldater vaktar 400 bosättare som inte har rätt att vara där enligt internationell lag

PMRS, Palestinian Medical Relief Society är PGS äldsta samarbetspartner och en av de ledande hälsovårdsorganisationerna på Västbanken och Gaza. De driver ett tjugotal kliniker, några av dem mobila, där de erbjuder sjukvård till samhällets mest utsatta, som fattiga på landsbygden.

Jag har ju följt PMRS arbete länge, så det var kul att få följa med ut i fält i dag. Vi besökte först en av deras mobila kliniker som ligger bara meter ifrån en bosättning som vaktas av soldater. Det kändes obehagligt att stå där med bara ett staket mellan. De bosättare som väljer att bo så är de mest ideologiskt och religiöst övertygade, de anser att gud har gett dem rätten att vara där och de kommer inte att ge upp.

Står utanför kliniken och tar bilden på bosättningen bakom staketet. Så nära är det.

Vi besökte också en av PMRS fasta center i Hebronområdet och fick lära oss mycket om palestinsk hälsovård. I Hebron är ett av de stora problemen det dåliga vattnet och bristen på vatten på grund av att bosättarna tar det mesta. Framför allt barnen drabbas av sjukdomar på grund av det.

Vi träffade många trevliga och duktiga människor i dag som hade mycket spännande att berätta – som varje dag, blev det en hel del kaffe och te under dagen. Jag älskar det.

På eftermiddagen träffade vi Jonas som jobbat på PGS tidigare och som nu är observatör för den internationella observatörsstyrkan Tiph. Vi promenerade runt i gamla stan och åt falafel.

En mycket lyckad och lärorik dag. Det tog ett tag innan jag kunde börja skriva min blogg, för man är så jävla arg efter att ha besökt Hebron, arg över bosättningarna och situationen för palestinierna. Men som alltid här är det blandade känslor. För det är en massa kärlek också efter alla fantastiska människor man träffat.

I morgon på morgonen åker Per hem, men jag stannar till på tisdag. I morgon blir det lugnt, skall hänga lite med Sara som jobbar i Jerusalem för Diakonia.

(Alla foton: Anna Wester)

Läs även andra bloggares åsikter om bosättningar, bosättarvåld, ockupation, apartheid, internationell rätt, mänskliga rättigheter, Israel, Palestina, Hebron

I går kväll var vi hos vänner i Tel Aviv i Israel och hade en supertrevlig kväll. Det var så varmt att vi kunde sitta ute till tolv på natten. Vi hade många intressanta diskussioner under kvällen, inte bara politik utan även en del fotboll eftersom jag satt och följde Hammarbys match hemma mot Brage via SMS från min syster. (Vi vann!).

Det är en väldigt speciell känsla att åka in i Tel Aviv från Västbanken, kontrasterna är absurda. En modern medelhavsstad långt från checkpoints, murar och soldater. Men ändå så nära. Och som våra vänner – självklart radikala ockupationsmotståndare – sa, så är livet i Tel Aviv för bra för israelerna så att de inte bryr sig om vad som händer bara några kilometer bort. Det finns en del tappra som kämpar för en rättvis fred, fantastiska organisationer och aktivister, men de är svaga och har mycket litet inflytande. Och högerregeringen gör det svårare och svårare för dem att agera genom galna lagar.

Tidigare på dagen mötte vi en del av dessa ockupationsmotståndare som varje fredag klockan fyra demonstrerar i Sheik Jarrah i östra Jerusalem, israeler tillsammans med palestinier och internationella från alla möjliga länder, mot bosättningarna som brer ut sig i staden. Bosättare har tagit flera strategiska hus nära gamla stan och bokstavligt talat kastat ut de palestinier som bodde där. Dessa demonstrationer, även om de är små, ger hopp!

I dag ska vi till Hebron på Västbanken och vara där hela dagen. Här lite bilder från gårdagens demonstration.

Foto: Anna Wester

Läs även andra bloggares åsikter om Israel, palestina, sheik jarrah, ockupation, bosättare, Tel Aviv, internationell rätt, aktivism

I går och i natt har det varit oväder här, åskat blixtrat och regnat. Men det var riktigt härligt att vara ute i regnet i går kväll, som ett varmt sommarregn.

Nu klarnar himlen upp och vi ska snart promenera till svenska konsulatet för ett möte med Sida. I kväll skall vi träffa vänner i Tel Aviv. Berättar mer om det sen, men kul ska det bli.

Läs även andra bloggares åsikter om muren, Västbanken, Palestina, ockupation, internationell rätt, Israel, förtryck, apartheid

Eftersom det inte blev att åka till Gaza som vi planerat, så fick vi ändra programmet snabbt. Yvonne var på en intressant konferens om situationen i Jerusalem för inte så länge sedan och lyssnade då på en mycket bra talare från Center for Jerusalem studies, så vi bestämde oss för att gå dit.

Det var ett mycket lyckat beslut, för vi träffade helt fantastiska människor och blev kvar i många timmar, drack kaffe, åt falafel och hommous och diskuterade inte bara situationen i östra Jerusalem utan i hela Palestina och så klart även världspolitik. Vi fick även en liten guidetur i gamla stans gränder och fick se ställen där vi aldrig hade varit. Vart man än vänder sig ser man något hus eller någon plats som tagits över av israeliska bosättare. Samma sak i Wad El Joz, Silwan och i Sheikh Jarrah, områdena runt Gamla stan. Bosättarna finns över allt i det som är tänkt att bli Palestinas huvudstad.

I morgon ska vi upp tidigt och ha möte på svenska konsulatet, så jag kan inte sitta uppe halva natten och blogga. Men jag återkommer till situationen för palestinier i Jerusalem, det gör jag ju lite då och då annars också. På MR-dagarna i november i Stockholm skall vi ha ett seminarium om det, det är verkligen en viktig och ibland bortglömd fråga.

Jag blir stressad av alla beväpnade bosättare man ser i Gamla stan.

Läs även andra bloggares åsikter om Jerusalem, östra Jerusalem, bosättare

I dag stod Gaza på programmet, men vi fick inte något tillstånd att resa in. Det var samma sak för mig, senast jag skulle åka dit och jag blir så arg när jag tänker på det. PGS stödjer projekt där via Sida och Israel hindrar oss från att besöka dem.

Det blev ändå ännu en fantastiskt intressant dag här med många spännande diskussioner, inte minst om försoningsavtalet mellan Fatah och Hamas. Vi har precis skrivit ett uttalande angående detta, som jag just lagt upp på PGS hemsida. Hoppas, hoppas nu att det håller och att omvärlden ger sitt stöd och sätter sig mot Israels protester. PGS välkomnar palestinsk enighet. När vi träffade Mustafa Barghouthi i går, en av de palestinska politiker som arbetat hårt för en försoning, tyckte vi att han lät positiv, men det brukar han göra så vi blev förvånade men glada när vi såg nyheten att det finns en överenskommelse.

Alla vi träffade i dag var glada över detta, men såklart oroliga att det inte skall hålla. Senast när en samlingsregering bildades 2007 svek omvärlden och allt kollapsade.

Mustafa Barhouthi och Per Gahrton Foto: Anna Wester

DN

Läs även andra bloggares åsikter om Fatah, Hamas, försoning, Palestina, Israel

Sitter på Jerusalem hotell och har just avslutat en middag efter en lång och händelserik dag. Vi har varit i Abu Diis strax utanför Jerusalem där vi hälsade på gamla vänner. Det var supertrevligt, vi satt ute och åt i trädgården och pratade politik och åter politik.

På eftermiddagen åkte vi till Ramallah och träffade Mustafa Barghouthi och pratade ännu mera politik. Vi besökte PGS samarbetspartner PMRS – Palestinian Medical Relief Society.

Här är ett urplock av bilder från dagen. Snart laddar batteriet på datorn ur, så jag får skriva mer sen.

Abu Diis

Sitter på balkongen med en kopp kaffe och ser ut över vackra Östra Jerusalem. Solen skiner och fåglarna kvittrar.

Snart ska vi åka till Abu Diis och träffa vänner och diskutera politik. Abu Diis som tidigare var en förort till Jerusalem, men som nu är helt avskuren från den tänkta huvudstaden på grund av muren. Eller murar – för det är inte en, det är murar, taggtråd, stängsel, vakttorn och åter murar. I eftermiddag ska vi träffa Mustafa Barghouthi och prata ännu mer politik.

Det har varit en lång dag i dag. 4.35 gick flygbussen från t-centralen och klockan tre landade jag och Per Gahrton på Ben Gurion-flygplatsen i Israel. Där hämtades vi av vår chaufför och vän Taha som körde oss till Yvonnes lägenhet i Östra Jerusalem. Som vänner och blogg läsare vet, så har jag känt Taha i många år nu och det är alltid lika kul att träffa honom igen. Man vet ju aldrig när nästa gång ska bli.

Det känns underbart att vara här och jag ser verkligen fram emot alla intressanta möten som vi ska ha under veckan.

Man är ganska seg efter att ha rest hela dagen, så vi tog det ganska lugnt på eftermiddagen och kvällen, men hade jättetrevligt. Först kaffe på Yvonnes underbara balkong med utsikt över gamla stan.

Sedan en långpromenad i strålande solsken. Det är så vackert att komma hit när det är grönt och allting blommar. Innan vi kom tillbaka till lägenheten så fick vi se en röd vacker solnedgång och vi blev inbjudna till en granne där vi fick kaffe och en trevlig pratstund. De satt och följde utvecklingen i Syrien på Al Jaazera.

Till mat blev det linssoppa och en riktigt god tabouleh. Jag hade längtat efter det.

God natt, vi hörs i morgon!
/trött Anna

Läs även andra bloggares åsikter om Palestina, Israel, Östra Jerusalem